Caffe correcto, eller som vi skulle säga, – En kaffegök!

Dan Hvitman

Fortsätter mitt försök till att få fler att intressera sig för Grappa!

Sedan början av 1960-talet har Italien börjat få ordning på tillverkningen av grappa. Benito Nonino var en av pionjärerna och han är en ledande person bakom många av standardknepen i dagens process. Vilket har lett till många sorters grappa av mycket god kvalitet. De flesta kända vinhusen låter göra grappa på sina druvrester, inte sällan med gott resultat. Grappa dricks mestadels som avec, det vill säga efter maten till kaffet. Men i Italien är det även vanligt att man dricker sin grappa direkt i kaffet, även kallat caffe correcto. Eller som vi skulle säga, en kaffegök.

Man delar även in Grappan i två kategorier. Grappa Giovane (vit och ung) och Grappa invecchiata (lagrad).

Grappa giovane – Kristallklar likt vatten. Den vanligaste grappan.

Med karaktär och smaker som uteslutande kommer från druvskalen och resterna den är gjord på. I princip tillsatsfri. Kräver inte så lång lagringstid. Utan är färdig att drickas efter cirka ett halvårs vila i ståltank. Världens enda destillerade alkoholdryck som får sin karaktär via råvaran under destilleringen.

gappakopp
Bilden tillhör Ove Boudin.

Grappa invecchiata – Lagrad Grappa är något alldeles speciellt.

Förädlas i träfat för att få färg och nya smaker, likt cognac och whisky som ju kräver träfatslagring. Detta ger utpräglad fatkaraktär samt andra aromer som man inte kan få fram vid enbart destillering.
Här kommer smak och aromkaraktärer fram på ett helt annat sätt.

Levigrappa
Bilden tillhör Ove Boudin

Grappa eller Cognac?

Vad är då den stora skillnaden mellan Grappa och Cognac? Skillnaden är produktionskraven samt att man kan ha lite olika odlingsförhållanden. Cognac framställs idag enligt kvalitetslagarna endast ett antal druvor och genom att man destillerar färdigt vin. Till 95% använder man Ugni Blanc (som i Italien heter Trebbiano, men lokalt i Cognac kallas för Saint Semillion). Medans man i Italien inte har någon restriktion över vilka druvor som får användas. Utan här har man fria händer att använda i stort sett vilka druvor som helst och att man destillerar druvmusten och inte vin. Grappan görs alltså på den druva som är vanligast förekommande i just det distrikt den kommer ifrån.

Det finns många motsvarigheter till grappan runt om i Europa och övriga världen. I Chile gör man Pisco, I Frankrike kallar man det för Marc. Tysklands motsvarighet heter Trester. Åker man till Portugal så hittar man Bagaço. I Jugoslavien säger man Komovica. Grekland har man det anissmakande Ouzo. Hos oss i Skandinavien brukar vi använda begreppet fattigmanscognac om dessa produkter.

Salute!

/ Dan Hvitman

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *