Ibland kan det vara svårt att erkänna det. Men det är vanligare än man tror. Att vara kär i kärleken är ett ovanligt vanligt fenomen, som breder ut sig över vårt avlånga land som vilken epidemi som helst. En stor grupp människor förväxlar attraktion eller en fysisk relation med genuin kärlek. Många överdriver sina känslor, för att man så gärna vill uppleva dem, och lurar därmed sig själv. 

Psykoanalytikern och författaren Tomas Böhm menar att alla inbillade förälskelser har en sak gemensamt: tvivel. Så om du ens fått för dig att börja väga din partners fördelar mot nackdelarna så har du avslöjat dig själv. För om skulle vara äkta kärlek så skulle det inte finnas några tvivel, utan du skulle ”bara veta” att det var rätt.

Att så många fastnar för tvåsamhet som grej är inte helt oväntat, med tanke på vilka krav vi ställer på varandra. Om du inte gifter sig och skaffar barn före 30 så tycker folk synd om dig, speciellt om du inte själv tycker det. För att inte tala om vilka krav samhället ställer på oss. Dubbelrum är billigare per person än singelrum. Större förpackningar har lägre kilopris än mindre förpackningar. Överallt kan man ta två, och betala för en. Är du singel får du ta en, och betala för två.

Ska det behöva vara så, undrar vi på Moore. Ska vi gå runt och tycka synd om varandra, eller ska vi glädjas lika mycket åt dem som är singlar och trivs med det, som åt dem som har sunda relationer? För det är väl bättre att vara ensam och stark än sitta fast i en destruktiv relation?

Lars Winnerbäck uttrycker sig såhär: Jag tror att jag är mera kär i kärleken i sig än i dig, förlåt. Men det sitter mest i skallen. Jag tänker, grubblar, velar mer än känner, längtar, trånar och går åt. Om du känner så: Sänk skeppet och gå vidare. Vi är övertygade om att det inte finns en enda ”rätta” som man behöver leta efter. Det finns flera. Allt handlar om vad du väljer åt dig själv, vilket liv du väljer att leva. Ärligt eller oärligt. För om du har träffat rätt så kommer du inte att tvivla längre.